DET ÄR MYCKE NU!

Kompositkronan på 14 har lossnat, den som Bengan satt dit innan jag skulle fara på julkonsert.

Fingerstumpen har snart sett sin sista stund här på jorden. En remiss till handkirurgen är på väg och det är brådskande.

Jag är trött som en tok, fick föresten telefon från läkaren på VC idag, precis när jag var på reumaten och visade upp stumhelvetet. Provsvaret på odlingen av mitt pink visade att jag skulle ha haft ett annat penicilin den här veckan, hm! konstigt, det känns ju bättre nu!

Sofia, ass och jag var ju å tittade på en lägenhet i fredags (till Sofia), idag hade hon kontakt med bank och mäklare, så nu är det bara att hålla tummarna. "Min make" har kommit hem i kväll efter en weekend i Östeuropa och det sätter väl fart på resten av mitt liv får jag hoppas.

OCH VISST ÄR DET TRÖSTERIKT ATT VETA ATT DU HAR ENORMA KRAFTRESURSER I RESERV OM DU NÅNSIN SKULLE BEHÖVA DEM!