FETTISDAG!

Fem år sedan jag sist käkade semlan tillsammans med mina gamla arbetskompisar uppe i Umeå.
Vi hade ju som tradition att alla samlades uppe på kaffet på 9:an där det flödade av semlor och kaffe som ledningen för Tandläkarhögskolan bjöd på, flått värre, en semla och en mugg kaffe varje år!

För min del fick semlan vara idag, eftersom jag tjuvstartade igår!
Storasyster hade födelsedag igår nämligen och istället för tårta så bjöds det på riktigt goda, tror jag, semlor från Müllers Bageri och Konditori
Fredsgatan 13
149 30 Nynäshamn.

Lite sugen på att få tag på en sån här wrapsemla.

Den nya semlan är utformad som en wrap i stället för ett klassisk bulle. Eftersom jag är skapligt avhållsam till bulla/vetemjöl, men ändå vill ha mandelmassan och grädden i stora lass.

Men som barn älskade jag hetvägg, är nästa uppväxt på den varianten, helst alldeles ensam i köket så ingen såg hur mycket socker jag strödde över, eller att ingen behövde sucka över mitt slaskande och sörplande och kommentera mitt bordskick.

Jag rumsterade i den gemensamma tvättstuga istället idag, nytta, kombo motion!

STRANDPROMENADEN

En nätt promenad längst utmed Nickstaviken, strålande sol och vind!
Kanske det blev lite för mycket av det goda, för på hemvägen kände jag en begynnande migrän och jag som hade tänkt mig ett prova på pass Yoga klockan 16:00.
Och mycket riktigt, lagom till Yogan, knackade migränen på och halsbränna likaså, så tyvärr blev det ingen lyckad timma där på mattan.


Men vad har jag att klaga på, ynkligt, riktigt ynkligt!

Idag, den 15 februari är det Internationella barncancerdagen.
Och då kommer jag osökt att tänka på min dotter Sofia, nu 27 år gammal, som har haft och överlevt, mot alla odds, cancer i unga år.
Och om inte det vore nog, lever med ett svårt handikapp sedan dess!
Jag har varit i kontakt med henne idag igen, nu var det akuten som väntade! Som vanligt är det något som krånglar, till exempel permobilen, eller nyuppkomna sår lite här och där, eller missuppfattningar mellan henne och assistenter, eller att kaninskrället har gnagt av kabeln till tv:n.
Jag kan bara lyssna, råda och tänka ut lösningar åt henne per telefon och hoppas att det fixar sig.
Stackars älskade hjältinna, som ändå håller humöret uppe!
Och här klagar jag på halsbränna och migrän!
Skämmes tamefan!

SUGEN PÅ LITE EROTIK???

Njaaääää, jag tror inte det för min skull!
Fast nog är jag liiite nyfiken på den här omtalade rullen, "Fifty shades of Grey" som har premiär i dag.
Jag har väl hör lite recensioner och de har släckt mycket av nyfikenheten, tycker att kärlek och sex bör gå hand i hand och på bådas lika värde och villkor.
Varför sitta och titta i 2 timmar på något som endast vänder sig till den lite yngre publiken. Dessutom lär Jamie Dornan /DN: "känd för att ha spelat den olycksalige svenske greven Axel von Fersen i Sofia Coppolas ”Marie Antoinette” och seriemördare i tv-serien ”The fall”? Tyvärr, uselt val. Dornan går runt i sina exklusiva kostymer i olika nyanser av grått med glasartad blick. Han flashar uttråkat sitt sexpack och försöker imitera Colin Firths stiffa mimik, men utan att ha ett uns av Firths charm eller under-ytan-värme. Inte får man lust att köpa buntband tillsammans med honom direkt. Den totala humorlösheten, ett genomgående drag i filmen, ger också en bedövande känsla."
Våldet i ”Fifty shades of Grey” är kanske det enda som riktigt känns i kroppen tydligen, och det kanske är symtomatiskt för vår porr-trivialiserade-köpa-sexleksaker-i-Ullared-tid?

Nä tacka vet jag en musikvideo 3:57 som tyvärr är alltför kort, sexigt, naket, sensuellt och svettigt!
Dessutom Sveriges vackraste par i leken!
"Jag har dig nu"



Lugnt och fint, det är ju trots allt fredagen den 13:e!

DET STORA MÖBELVARUHUSET!

Så var det då dags att shoppa på IKEA igen, för nu har det gått mycket värmeljus ett tag!

Lillasyster och jag rullande med "Rappis", hennes bil heter så, en liten röd Skoga Rapid, lika söt som henne!
Och lika säkert den här gången, rattade hon till Kungens Kurva!
Tre timmar, med ett avbrott för att fylla på med lite köttbullar, potatismor, gröna ärtor och lingonsylt, vankade vi omkring och lastade lite smått och gott i en, för ändamålet, gul kasse.
Jag är faktiskt riktigt stolt över mig själv. Min slutsumma gick på 215:-, jag vete fan hur det gick till, så lite har jag aldrig handlat för på IKEA någonsin, kan det ha att göra med att det var en vecka kvar till påfyllning i portmonnän!
Vi tänkte avsluta med bio på Filmstaden Heron City, men eftersom klockan var redan 18:18 när vi lämnade varuhuset, så får det bli någon annan gång.

Och allt detta hände sig igår!
Idag är en annan dag!

FÖRSTA SITTNINGEN 10/2

Det var ju just det här som gjorde att jag lämnade Norrland där det tyvärr är vinter minst fem månader, jag orkade helt enkelt inte längre!
Idag satt jag på en uteservering/restaurang för första gången det här året och det är bara vecka sju!
Mia och jag hamnade i hamnen på Rökeriet, hon behövde käka lunch, jag tog en kaffe!
Och där satt vi i solen sken och bara njöt!
Andra dagen i Vänliga Veckan.
Få se nu, var jag vänlig igår?
Jo det var jag nog, fick ju en hjärtlig kram av min frissa Tuula efter en sittning på två timmar och i hennes salong "Maria salongen".
Resultat: Nu känner jag igen mig igen!
Skönt med en frissa som "talar samma språk som jag", alltså förstår och ser hur jag ska se ut och framför allt, förstår hur jag vill se ut och håller med!

Bara en sån sak, här kan man redan gå utan mössa!

ÅTERBRUK!

Något som jag gick och klurade på idag också, inte bara skrevande män!
En kommentar av den sådan förresten: "Men herregud man måste ju få plats med ballkulorna!"
Hybris!!!

Men nu till den gamla galgen!
Iden kommer inte från mig, utan från bloggaren, personlig shopparen, vintageexpert och tv-profilen Elsa Billgren egentligen.
Och av en händelse så har jag några riktigt gamla galgar här hemma som en kvarleva från min saliga fader och butiken hemma i Nyland där det begav sig.
Linds manufakturaffär med tyger och kläder för både herre och dam.
Om jag inte misstar mig alldeles, så kan galgen härstamma från 1920-30.
Nu har den fått ett nytt användningsområde, tidningshängare, väl synligt!

HÄR GÅR JAG IGEN!

Åtminstone 30 minuter om dagen sägs det, men då kommer jag ju bara ena vägen, jag ska ju hem också och lätt hänt att det blir både det dubbla och ännu mer!

Dagens underhållning fick bli P4 Extra, idag med Emanuel Karlsten där det debatterades skrevande män på tunnelbanan, buss och tåg, ja i kollektivtrafiken i övrigt faktiskt.

Och jag som trodde att det bara var jag som retade mig på det fenomenet, tänkte att det var ett vedertaget beteende som man bara ska acceptera, men nu vet jag bättre!

Intressant att hör kommentarerna!

Till och med på New Yorks tunnelbana är det en kampanj för att få skrevande män att dela med sig av sittutrymmet på fullsatta tåg. Och det är en kampanj som väcker känslor.

"Dude…..Stop the spread, Please".

Och upplysningsvis, i morgon börjar "Vänliga veckan", så som en vänlig gest till dessa skrevande män, jag har nyss kommit på den!
Vänligen och med ett leende på läpparna, ja för vi ska även se vänliga ut, inte bara vara det, så varför inte med mjuk men ändå bestämd hand binda ett hjälpande band runt dessa skrevande ben och knyta med en stor vacker rosett!
Bara en tanke!

Jag tänker så mycket när jag går omkring här i Nynäshamn!
"Va går hon nu och filurar på den där människan?"

För dagen började bra och det brukar också leda till att tankarna och fantasin skenar iväg!
I väskan lägger jag ett sidenband, lagom långt, ca 1½ meter borde räcka!