THE MISSION COMPLETED

Men väl hemma igen blir jag precis lika förbannad igen när jag ska trycka in min cykel i förrådet i trapphuset!
Ända sedan jag flyttande in här, alltså fyra år sedan, så har det sett ut precis så här!
Det är jag själv som har tryckt in de gamla cyklarna, en barnvagn, dammsugare och lite av diverse annat skräp, som tillsynes också är trasigt och efterlämnat av, för länge sedan utflyttade hyresgäster.
Det står en skylt på dörren till det här förrådet att "man får inte under några omständigheter lämna cyklar och barnvagnar ute i trapphuset på grund av utrymningsskäl vid till exempel brand"!
Men var ska man då göra när det är knökfullt med skräp inne i det för ändamålet förråd?
Jag har ringt till hyresvärde på påtalat problemet, men inget resultat!

Nå, jag har ju skapat mig ett litet krypin där för min "röda faran", men problemet återstår för de övriga gästerna i mitt trapphus, nu får dom klaga!

Muttrande och småsvärande och jävligt hungrig kom jag så äntligen in till mig och fixade lunch och fort skulle det gå, för nu var det nära att magsäcken skulle fastna på ryggraden!
Snabbt vispade jag ihop nyponsoppa i en kastrull och gjorde några mackor med ägg och avokado på!
ICA kuriren hade precis kommit innanför dörren, så den skulle bli ett lättsamt sällskap under tiden jag käkade.
Där satt jag, fortfarande lite irriterad och sur över, kan tyckas småsaker, men de växte till elefanter i en porslinsaffär!Det kanske har att göra med att jag inte alls är riktigt kurant ännu och lättirriterad därav!

Som jag sitter där, välter jag ut hela mitt STORA glas med varm nyponsoppa mot mig, byxorna, t-shirt, fleecetröjan, duken på bordet och ner på golvet!
Muttrade var bara förnamnet!
Så det var bara att kliva ur alla kläderna och iförd endast BH och trosor, torka upp min varma nyponsoppa, som jag så väl behövde just då!

Nytt försök att utfodra mig och sedan kila till tvättstugan för att boka en akuttid!
18:00-22:00 i 3:an var det enda som var ledigt, okej det får duga!

Nästa motgång, men inte helt förvånande!
Fy fan så mycket skitaktiga människor det finns i mitt bostadsområde, totalt respektlösa och nonchalanta.
Som vanligt fick jag den äran att städa in mig där för att kunna slutföra mitt uppdrag!

Inte en tillstymmelse av städat, sedan Adam var länsman!

En helt vanlig fredag på Backlura!
Ändå älskar jag att bo här, så nått fel måste det vara på mig ändå!

Jag som bara hade tänkt vattna lite blommor och ta in posten hos några idag!

FÖDELSEDAGSFEST

Och inte för vilka som helst, utan för mina älskade tatueringar, Djävulen och Ängeln som fyller 6 år idag! Dom leve, hurra, hurra, hipp hurra!
Å va jag är gla i er, tack för allt sällskap under dessa år och om hopp om att vi får många fler fina år tillsammans! Kram kram!

"Jag har en djävul på höger axel och en ängel på den andra,
dom viskar till mig dygnet runt och skriker till varandra"

Så här sex år senare, ser de tyvärr inte lika färggranna ut som på bilderna, där är de precis hemkomna från "Port Royal Tattoo" i Umeå, där det begav sig!
De är något urblekta men duger precis som dom är och de är mig väldigt kär!

JAG ÄR INTE ENSAM, JAG ÄR INTE ENSAM!!!

Ännu en dag snart till ända!
Idag insåg jag att det var alltför ödsligt i min direkta närhet, alltså när jag börjar tala med bananflugorna som irriterande och envist snurrade alldeles runt huvudet på mig, ja som om de ville ha sällskap av mig, som en jämnlike!

Förresten dessa jävla bananer som jag nästan alltid envisas med att bära hem från affärn!
Ändå köper jag de som är lite gröna och knappt mogna, för att just det, för att slippa bananflugorna, men NEJ!!!
Häromdan fick jag nog och la in dom i kylskåpet, bananerna alltså, men skadan var redan skedd, minst ett halvtdussin flygfän har delat min enkla boning sedan dess!
Och dom är snabba, mycket snabba dessutom, näst intill omöjliga att hinna ikapp och avsluta deras framfart.
Som jag satt och käkade min middag bara för några timmar sedan, började jag att inse att jag talar till dom t.om!
Det var då jag tänkte, "jag är troligast lite tokig ändå, som sitter här och talar med min 5-6 alldeles egna bananflugor och vips, så hade jag snabb som blixten nockat en!
Ja det är den här på bild och när jag zoomade in den märkte jag att den inte var riktigt död! Fy va det kändes läskigt, där låg den med dödsryckningar i sina små ben, åååååå stackare dig!
Skärpning gunsan, det är ju för fan bara en bananfluga!
Nu har jag bara några kvar att snacka med!

SVAMPODLING

Här växer det två svampar i en av mina växter, jag uppmärksammade några små ljust gröna närmast gula svampliknande knoppar för ett tag sedan och plockade bort dem.
Men i eftermiddag när jag tänkte vattna alla mina växter igen och i vanlig ordning stoppade ner en fingertopp för att känna på jorden, upptäckte jag de här två stora svamparna som växte i krukan.
Jag har aldrig sett något sådant tidigare under alla mina år som blomster och i synnerhet gröna-växter-älskare!

I vilket fall som helst, det blev omplantering meddetsamma, gick ut på gården och kastade bort all jorden i buskarset runt knuten, spolade noga rent runt rötterna, gjorde ren innerkrukan noga och lyckligtvis hade jag ny blomjord hemma.
Därefter avslutade jag med att ge den en ordentlig dusch i badkaret!
Så nu får jag hoppas att min växt överlever denna bryska behandling.

Svampen såg mer än giftig ut, närmast dödlig!

HIMLEN VAR BLÅ, MEN DET VAR DÅ!

Och imorgon ska det bli sämre väder igen!

Det är nog någon mening med det här också, ja att jag skulle bli förkyld på samma dag som för exakt ett halvår sedan!
När jag var på Gran Canaria med lillasyster och vaknade på nyårsdagen och var förkyld och som varade i mer än en månad.
Ja det utvecklade sig till en lunginflammation t.om!
Gud hjälpe mig att det inte blir så nu igen, för nu har jag ju just avslutat en penicillinkur för mitt onda finger!

Det är säkert Erik som har varit i farten nu igen, liksom fixat och ordnat så att jag inte skulle få alltför mycket sol och bränna mig, eller i värsta fall drunkna, för då hade jag varit det åttonde drunkningsoffret i Sverige den här veckan!
Fast när jag tänker efter, så är det sistnämnda näst till en otänkbarhet, badvattnets temperaturer har inte på långa vägar ens nuddat vid det som jag kliver i, typ 23+!
Den här första veckan i juli har varit den varmaste hittills i år, men nu vänder det igen och ordningen återställs!
Men förkylningen hänger kvar, vilken tur jag har!
Nu ska jag "Ta hand om mig"!

VÄRMEBÖLJA!!!

Idag vaknade jag med en förkylning, precis lagom till årets hittills varmaste dag!

Och vad hade jag gjort om jag hade varit pigg och kry?
Jo, ilat ner till Nickstabadet med min sedvanliga packning, solstol, solskydd av diverse slag samt matsäck.
Men inte då, jag är ju proppfull med penicillin pga mitt onda finger och snuva, hosta och feber är ingen bra kombination med solbadande1
Så jag förskansade mig ute på min balkong, som lyckligtvis ligger i skugga ända fram till trekaffet ungefär.
Som jag satt där ute på hela ryggen, slog det mig att det var alldeles tyst i grannskapet och i lekparken precis här bredvid!
Märkligt, där brukar det ju vara ett inferno av skrikande ungar!
Men så ramlade polletten ner, alla är ju på badstranden!
Gud så skönt!!!
Lagom till eftermiddagskaffet och middagstid började det låta som vanligt igen, men inte lika intensivt!
Värmen har säkert en dämpande inverkan även på spring i bena!

På min termometer steg kvicksilvret till ca 32 grader Celsius och där låg det hela dagen!
Morgondagen lär blir något liknande!

REKLAMPAUS

............................
Egentligen så handlar det om något helt annat!
"Häromdan när jag var ung", närmare bestämt i måndags, var jag hos min frissa Tuula på Maria Salongen, så gav hon mig den här superpraktiska pennan, som har en sån där bra duttfunktion till mobilen!
Det är nog typiskt frissor, de är uppmärksamma och lyhörda och kan läsa sina kunder!
Den här gången satt jag ju där med mitt pulserande finger och då fick jag den som kom att bli en alldeles utmärkt ersättare i min skithand!

Och idag tog jag färden till Reumaten i Huddinge igen, den här gången för ett redan inbokat läkarbesök, ej på grund av skithanden alltså, men den hamnade inte helt oväntat i fokus.
Så det blev mer provtagningar, akutremiss till röntgen och därefter ännu en stund med min (nya) läkare, som tyvärr är lite svår att förstå på grund av utländsk härkomst, svårbedömd!
Okej, hon är otroligt engagerad och nyfiken på vad och hur och hur länge och när och..........

Som vi sitter där undrar hon om jag har ont i halsen!
Nääää, inte vad jag kan påstå just nu, eller!!!!!
I vilket fall så fick jag även lämna ett svalgprov, som jag än inte har fått svar på, det kommer inom kort!

Men efter drygt sju timmar formligen stöp jag innanför min dörr!
Och döm av min förvåning, men hur kunde hon veta att jag höll på att få ont i halsen?
Nu har jag ont i halsen, också!
Skit också!
Det börjar bli lite körigt nu, har inte tid, hinner inte, orkar inte, det får vara nog nu!!!!
Tur att jag har min fina duttpenna att hålla mig i!