Ännu en dag snart till ända!
Idag insåg jag att det var alltför ödsligt i min direkta närhet, alltså när jag börjar tala med bananflugorna som irriterande och envist snurrade alldeles runt huvudet på mig, ja som om de ville ha sällskap av mig, som en jämnlike!
Förresten dessa jävla bananer som jag nästan alltid envisas med att bära hem från affärn!
Ändå köper jag de som är lite gröna och knappt mogna, för att just det, för att slippa bananflugorna, men NEJ!!!
Häromdan fick jag nog och la in dom i kylskåpet, bananerna alltså, men skadan var redan skedd, minst ett halvtdussin flygfän har delat min enkla boning sedan dess!
Och dom är snabba, mycket snabba dessutom, näst intill omöjliga att hinna ikapp och avsluta deras framfart.
Som jag satt och käkade min middag bara för några timmar sedan, började jag att inse att jag talar till dom t.om!
Det var då jag tänkte, "jag är troligast lite tokig ändå, som sitter här och talar med min 5-6 alldeles egna bananflugor och vips, så hade jag snabb som blixten nockat en!
Ja det är den här på bild och när jag zoomade in den märkte jag att den inte var riktigt död! Fy va det kändes läskigt, där låg den med dödsryckningar i sina små ben, åååååå stackare dig!
Skärpning gunsan, det är ju för fan bara en bananfluga!
Nu har jag bara några kvar att snacka med!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar