VÅR I SIKTE!

Snökanonen från Sibirien skymmer sikten för ett tag, det blev ett riktigt bakslag, så att säga!
Vilken tur att jag, efter min sittning hos frissan, tog en sväng in till Willys och provianterade det mest nödvändigaste igår!
Så nu förstår jag hur det kan vara att bo på fjället!
Nämen skämt åsido, jag tycker faktiskt att det har varit en riktigt mysig dag, helt legitimt att chilla i Mitt Mysiga Krypin!
Dessutom passa på att boka en konsert på Cirkus i höst!

För i dag släpptes biljetterna till "Med Hjärtat Som Insats" med Peter Jöback!
Alltså, visst ska man vara ärlig?
Nu ska jag vara ärlig, jag hade redan bokat ett antal via Presale!
Så nu är hösten räddad!
En liten spoiler, säger mig att det blir en förlängning dessutom, tjjjhhoooooo!

Men först ska snöbekämparna övermanna vädrets makter, våren spira, sommaren återvända och övergå till en glödande höst!

FILMTAJM

En ödmjuk, berörande och stark berättelse om att hitta sin styrka och välja att vara snäll. En oerhört inspirerande och hjärtvärmande historia om August Pullman, en pojke med en ansiktsdeformation. August ska börja femte klass och för första gången gå på en vanlig skola!

Fram med näsduken!
Lite så hade jag tänkt inför biobesöket, men handlingen och utsattheten som August ställdes inför, gjorde att jag istället, hamnade i en mer tillbakablick som mor till ett funktionshindrat barn och därtill mor till ett storasyskon, som precis som Via, längtar efter ett syskon, men inte får möjlighet till samma uppmärksamhet när det visar sig att det efterlängtade syskonet tar alltför mycket plats och tid än väntat!
Att måsta kliva tillbaka och inte störa!

Så för mig var det en stark film av flera orsaker, minnen av hur Sofia kom hem från den "vanliga" skolan, tätt följd av sin assisten!
"Det är ingen som vill vara med mig på rasterna, jag sitter alldeles ensam där i min permobil"!
Men tillslut lossnade det även för henne och en del vågade gå fram och ta kontakt, hon smittade inte heller!
Samt att snällhet smittar!

Mitt liv är som en film, men utspelar sig i Umeå och fortsätter ännu, men på distans och med hjärtat i halsgropen!

FREDAG, HALVMÅNE

Andra dagen efter behandlingen och nu är jag väl på banan igen, men utmanar mig inte mer än nödvändigt än! Jag gick en sväng igår, ca 7500 steg, ja, jag vet, jag måste sluta att kolla på den där jävla stegräknaren hela tiden!
Kanske för häftigt, för idag var det trögt i starten, eller ska jag skylla på de två vinglasen som jag tog igår kväll, ett hos lillsyrran som jag kilade upp till och grattade på namnsdagen och det helt onödiga, som jag tog på sängkanten?
Nä, de var helt befogade, en helt vanlig torsdagkväll!

Fast om jag summerar de här två dagarna, så har jag åstadkommit mer än vad jag ens vågade hoppas på!
Bokat frissan, vinkat av longstay-serenärer, provianterat, varit till syrran som sagt var och idag har jag äntligen bokat mina transfer inför och efter resan till New York, typ tåg till Oslo dagen innan och sedan flyg från Gardermoen hem, när äventyret är slut!
Så nu är snart allt in box, jo det var så sant, frissan är också bokad!
Plötsligt inser jag, vilken tur att jag har min laptop och, lite på ett ungefär i alla fall, kan hantera den något sånär!
Kan själv!!!

Efter det rafflande skidskyttet idag, som storslaget gav Sverige ännu ett OS-guld och precis som guldet, sken solen helt plötsligt, så skyndage jag mig ut, osminkad och välklädd, ut på en sväng i vildsvinsskogen!

Men efter bara en kort stund, så började solen skymmas av ett snömoln, häftigt!
Men vad gör väl det, när allt är in box, som sagt var!
Med hjärtat som insats!

HIT MEN INTE LÄNGRE!

Ungefär så här känner jag mig i denna stund, som att jag faller sönder och samman, bara man blåser på mig!
Inte ett enda litet stick mer under de närmaste sex veckorna, tack!
En kombo av utblommade tulpaner och nåldyna, men ändå vara på topp = hopplös kombo!

De tre senaste dagarna har jag ännu en gång varit till M88, dagvården på Reumatologen på Karolinska institutet i Huddinge och fått mina Ilomedinbehandlingar, hittills 54 stycken sammanlagt.
Så det är inte konstigt att mina kärl krånglar, jävlas, helt enkelt!
Om jag försöker förmedla känslan efter halvtid ungefär, alltså efter ca tre timmar!

Tänk dig att hålla infusionsnålen ovanför en låga en stund.......... så pass att den blir glödgad, sedan att den ligger inne i kärlet i armen och fortsätter att glöda där och däromkring! Oskönt!
Samtidigt skräckupplevelsen, när du har, med hjälp av din kavaljer/droppställningen, tagit dig in på toa och efter avklarat ärende, går fram till handfatet för att tvätta händerna och råkar titta dig i spegeln, fy fan, säger jag bara, knallröda ögonvitor och ett ansikte som en tomat!
Då huskes man nalta!
Samtidigt som en obehagligt, typ, frusen, hetta, huvudvärk, kryp i kroppen, svårt att fokusera och smått illamående tillstånd, ja för fasiken, har du aldrig varit jäkligt bakis någon gång, "aldrig mer" upplevelse!


Nä nu går jag och lägger mig!
Kanske köper nya tulpaner i morgon!

HÄROMDAN

Närmare bestämt i fredags, då jag var inne i Söderhallarna på Medborgarplatsen och väntade på syrran! Jag åkte upp till Indiska och kollade, tänkte bara titta utifall att det fanns något intressant, något mysigt inför våren och sommaren i klädväg!
Småblommiga städrockar i mitt tycke och helt ointressant dessvärre!
Men plötsligt mitt bland allt blommigt, så hängde det ett gäng rosa manchester jeans på en ställning och jag förflyttades säkert 50 år tillbaka i tiden!
Precis sådana som jag hade NÄR JAG VAR UNG!
Och kan du tro, jag har dem kvar fortfarande, något att de mycket få nostalgiminnen som jag har sparat och fått följa med mig på det här nya kapitlet i livet, varför vet jag inte, men troligast hade jag endast trevliga minnen från just den tiden som jag bar dem!
Och inte helt oväntat, så har jag precis provat dem, tyvärr så fattas det ungefär en decimeter i midjan för att kunna få igen dragkedjan, men annars så passade de både över lår och på längden!
Därmed fick jag ett intyg på att jag faktiskt har förändrats åtminstone över magen med tiden!
Nå, vad gör jag med brallorna nu då?
Jag har ju inte mage att kasta bort dem!

HELGSAMMANFATTNING PHU

Lite så kan det kännas ibland, att helgen bara rusar iväg, knapp minns och hann med, som den här!
Det började knasigt tidigt fredag morgon!
Jag hade fått ännu en kallelse till Huddinge sjukhus, ett brev som damp ner på dörrmattan onsdag morgon!

Hjärtultraljud fredag 16/2 kl. 09:00! Skit också, jag som hade tänkt sovmorgon, morgonmys och sedan runt lunch möta upp lillasyster på pendeln mot Stockholm och sedan vidare till något lunchställe och första vätskekontroll, innan ombordstigning på Birka Cruises!
Vi hade ju fått en fredag-lördag-kryssning av svåger Per, han hade ju vunnit den i en musikquiz, sist vi var ute på Birka!
Okej, nu blev det inte som jag hade tänkt mig, utan tidigt upp fredag morgon och iväg till sjukhuset med lilla rullväskan i högsta hugg!
Undersökningen gick bra, lite förvånande bara över att jag blev kallad till den, men fick förklarat för mig att den hanns inte med förra fredagen, när jag gjorde kateriseringen, därför!
Okej då!

Efter avklarad undersökning, tog jag mig en långfika, innan jag åkte vidare mot Stockholm Södra!
Syrran väntade jag in på Söderhallarna istället!
Efter fyra timmars väntan, så käkade vi lunch och första vätskekontrollen!

Sedan vidare mot Birka och nästa väntan på ombordstigning!

Kvällen fortskred i vanlig stilla takt där ute till havs!

Fast nu med tillskott av storasyster och svåger, som överraskade oss med att även de hade bokat turen ändå, passande för att fira hennes födelsedag ombord med oss!
Vi angjorde bryggan 15:45


Hemkomst lördag klockan 17:15, dödstrött men nöjd!

Idag har jag tussat omkring, vattnat blommor, fixat mina LCHF-muffins inför den kommande veckas tre
första dagar på, ja just det, sjukhuset, nu igen, hur är det möjligt att det redan har gått sex veckor!

Dessutom har jag bokat biljetter till "Med Hjärtat som insats"!

MED HJÄRTAT SOM INSATS

Peter Jöback "MED HJÄRTAT SOM INSATS" - premiär i höst på Cirkus, Stockholm

Peter Jöback - en av vår tid absolut starkast lysande stjärnor öppnar upp sitt musikaliska hjärta och portarna till Cirkus i Stockholm med sitt livs största egna show på en fast scen hittills. Följ med på en spektakulär, färgstark, dramatisk och musikalisk resa mellan livsstadier och världsdestinationer. Dekadenta Berlin, romantiska Paris, magiska New York, sofistikerade London och inte minst lyxiga Las Vegas. Möt Peter Jöback i egenskap av artisten, croonern, musikalstjärnan och popsångaren genom framgångar, motgångar, kärlek, hjärtesorg och passionen till scenen och showbiz.

MED HJÄRTAT SOM INSATS - Peter Jöback

Peter Jöback - en av vår tid absolut starkast lysande stjärnor öppnar upp sitt musikaliska hjärta och portarna till Cirkus i Stockholm med sitt livs största egna show på en fast scen hittills. Följ med på en spektakulär, färgstark, dramatisk och musikalisk resa mellan livsstadier och världsdestinationer. Dekadenta Berlin, romantiska Paris, magiska New York, sofistikerade London och inte minst lyxiga Las Vegas. Möt Peter Jöback i egenskap av artisten, croonern, musikalstjärnan och popsångaren genom framgångar, motgångar, kärlek, hjärtesorg och passionen till scenen och showbiz.

Peter Jöback och hans kreativa team Hans Marklund och Magnus Renfors är hjärnorna bakom denna storslagna musikupplevelse som är så pass unik i dess slag att den gett upphov till ett helt nytt koncept som de kallar ”POPTEATER”. På scenen tillsammans med Jöback kommer vi att få se en 16 manna stor ensemble – en 10 manna orkester, dansare, akrobater, skådespelare och sångare.

Alla är handplockade av Peter Jöback och Sveriges egna showman Hans Marklund, som förutom showansvarig på Hamburger Börs under många år, ligger bakom en uppsjö av storslagna föreställningar, galor och TV-evenemang.

Denna popteater tonsätts så klart av Jöbacks egna gedigna låtskatt men även av helt ohörda toner från ett nytt album som han skrivit tillsammans med Tobias Fröberg och Kathryn Williams, producerat i Los Angeles av Tobias Karlsson från Max Martins bolag MXM. Här introduceras vi till ett helt nytt spännande grepp i Peter Jöbacks uttryck som popartist.

”Det är 20 år sen jag gjorde min första show på fast scen och så galet mycket har hänt under dessa år. För mig blir denna show något av det största jag tagit mig an och att få göra det tillsammans med detta grymma team känns helt fantastiskt och jag ser så fram emot att skapa popteater på Cirkus!” - Peter Jöback

"Med hjärtat som insats" utspelar sig mitt i livet som Peter Jöback själv beskriver det och är en hyllning till svunna epoker och nutid berättad någonstans i gränslandet mellan filmens språk och scenens uttryck. Cirkus förvandlas till en arenateater och publiken kastas in mitt i händelsernas epicentrum. Showen begränsas lika lite av scenens yta som fantasins gränser, vad är egentligen dröm och vad är verklighet?