Äntligen så har jag vänt ännu ett stort och tungt blad i min tillvaro.
Jag var på ett vernissage i går här i Nynäshamn och just som jag gick omkring där och tittade på den ena efter den andra målningen, så fick jag en klockren tanke i mitt huvud. Nu ska batiken med den där stora elefanten från Sri Lanka bort som jag spänt upp över pappas tavla, nu vill jag se något annat när jag kommer hem till min lilla lya. Sagt och gjort när jag kom hem från min långpromenad med Mia, så började jag borttagningen av käftklamrarna och vips så kände jag att jag blev så lättat och glad i sinnet. Där trädde pappas vackra häxa fram. Vad jag är stolt över min pappa, allt har en mening i mitt liv t.om ett liten venerssage en vanlig solig lördag i Nynäshamn.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar