torsdag 23 juni 2011

Å SÅ KLIPPER MAN AV MORRHÅREN

Det var länge sedan jag skrattade så gott och på helt egen hand! Gud va det är skönt att skratta, högt och ljudligt, så att grannarna antagligen hörde och undrade vad det är för en konstig kärring som flyttat in här. Jag sitter som vanligt ensam och zappar omkring på min alldeles egna tv. Hamnade framför "Morrhår och ärtor" tillslut. Har sett den massor av gånger men tycker att den är precis så skön och befriande och passar mig just nu. Jo jag fixade det där med regnbyxorna, lyckligtvis så fanns dom i den första lådan som jag råkade öppna där inne i förådet. När jag efter stor möda och besvär lyckats få på mig hela munderingen och skulle bege mig iväg på cykeln ner till Folktandvården, så hade det nästan slutat att regna. Ungefär så är mitt liv, nästan, strax före eller efter att.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar