Jäntan min, Sofia, är alldeles otroligt duktig på pusselläggning, till trots sitt svåra handikapp.
Under de här sex dagarna har hon lyckats färdigställa detta 1000-bitars Jan van Haasteren!
Det 2000-bitar pusslet som egentligen var tänkt lyckades jag inte få tag på, hur jag än letade i
Umeås välsorterade leksaksbutiker vid ankomsten i torsdags, tyvärr!
Idag tog vi i alla fall en välbehövlig promenad i grannskapet.
Sverige är ett avlångt land, här uppe är det fortfarande snö fläckvis och isen ligger kvar på delar av Umeälven och andra mindre vattendrag, som jag minns det från förr, men det känns ändå ganska knepigt.
Ändå har våren kommit tidigare även här uppe, som i övriga landet.
I morgon drar jag ner till Nynäshamn och mitt Mysiga Krypin igen och med hopp om att värmen har återvänt dit igen efter det senaste bakslaget.
Borta bra, men hemma bäst!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar