Dag 21 mars, avresedagen började som planerad, vi tog tidig flygbuss ut till Gardermoen, ställde oss i kö vid SAS-disken och väntade på vår tur för att få hjälp med ombokning mot New York! Det tog ganska precis två och enhalvtimma innan vi hade en ny resplan!
Istället för avgång 11:00 mot New York, så blev det 15:00 mot London, därefter, dagen efter kl. 09:20 vidare mot Boston. Sista etappen, 22 mars, Boston 15:24- New York 17:00!
Nervös, ångestdrabbad och oerhört dåligt samvete över att jag skulle resa, men ändå liksom nöjd och upprymd över att vi snart var på väg, om bara ca fyra timmar!
Det är DÅ DET HÄNDER!
Min mobil ringer! Det är Malin från Lystra Assistans!
"Hej Gun! Nu är Sofia en Ängel"!
Hon berättade vad som skett och vad som hände runt omkring henne just i detta nu och önskade mig en skön och välbehövlig resa, hon också!
Av någon anledning, så hade varken hon eller jag sminkat oss den dagen, kom vi på och tur var väl det, för tårarna flödade på mig där på utrikeshallen på Gardermoen, liksom på henne, där hemma hos Sofia, tillsamman med alla hennes tillströmmade kollegor och läkaren samlats!
Att samla ihop sig och gå vidare i denna stund, var en kraftansträngning som jag sälla upplevt!
Men nu är Sofia och Erik återförenade och livet går vidare!
Men det är en lång och krokig väg!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar