Andra semesterveckan

Idag hade jag en reserverad tid hos min fotterapeut, så underbart och välgörande att få lägga upp och överlämna dem till henne, fötterna alltså. Efter ca 45 minuter svävade jag ut från hennes mottagning och kände mej nästan lika lyxig som när jag är hos frissan och även då njuter i fulla drag. Jag har antagligen ett stort behov av att bli omhändertagen för även när jag går till min tandläkare så mår jag så himla gott när jag får lägga mej ner i behandlingsstolen och bara gapa och låtas bli som sagt omhändertagen. Tillbaka till fötterna! Jag vet inte hur många gånger jag har varit på resa där det inneburit promenader av skilda slag, långa som korta, i kyla som värme och alltid har mina fötter och val skor satt upp begränsningnarna. Hur jag än försöker packa med olika utifallattskor så blir det inte bra och resultatet har blivit att jag hamnat på någon skoförsäljning där det slutat i något idiotköp i ren panik. När jag sist var på vift så haltade jag fram som en skadesjuten kråka tills jag faktiskt hittade ett par skor som var ljuvliga, inte vackra men skit i det, när jag sedan vandrade fram på gatorna så hade jag förmodligen ett leende på läpparna som om jag hade nyss hade upplevt något magiskt och vackert. Apropå Magiskt och Vackert! idag har PETER namnsdag hi hi hi hi hi *ler*

Fortfarande runt 30+ strecket Bo)

Den här veckan ser jag som ett träningsläger inför Barcelonaresan vecka 32, när vi fick förfrågan och tackade ja började jag sedan å tänka, "fasiken va varmt det ska vara där då", men jag älskar ju värmen så jag ska väl få mitt lystmäte. Den här veckan som varit har vi ju haft medelhavsvärme här uppe i norr och nu börjar jag förstå allvaret med att resa till Barcelona mitt i sommaren. Just nu är det 20+ och solen lyser fortfarande, det är väl det som kommer att vara den stora skillnaden för där är det ju mörkt på kvällarna. Allt har sin tjusning.

I måndags så var vi ju på stan och shoppade å då köpte jag den grodprins, så många gånger som jag har kysst den under den här veckan men ännu har den inte förvandlats till den mänskliga prinsen som jag drömmer om, jag blir väl tvungen att söka efter en riktig groda nere i bäcken som rinner här utanför, eller är det bara i sagorna som sådant händer måntro?

Nu vet jag hur det ska kännas.......

Äntligen infann den sig, semesterkänslan, det där totala nästan viktlösa, svävande och ingenting bekommer mej tillståndet. Efter att jag blev ensam i huset någon timma före lunch så släppte jag alla måsten och gick omkring lite på måfå och plockade ihop lite tvätt, käkade en flingtallrik och en banan. Tänk så mycket enklare allt är när det är strax under 30+strecket, ett linne, shorts och sandaler, mp3:n nedstoppad i ena fickan och kameran i den andra, vrida om nyckeln och bara gå, utan mål, rätt ut på ängarn och sjunga lagom högt ackompanjerad av storspoven som oroligt flyger runt mej för att jag inte ska hitta ungarna, vilket jag redan vet var dom är på ett ungefär och i år har dom bara fått två stycken, ifjol var dom fem. Otroligt befriande att bara gå, rensa huvudet och sjunga. Ett lugnt och behagligt tempo så jag även hann stanna upp ibland och ta några bilder. Tiden hade jag helt släppt och när jag kom hem landade jag i en solstol med ett glas vatten och kaffe fortfarande sjungande. Nu efteråt undrar jag om det var några grannar hemma ute på sina altaner, i så fall har dom säkert ställt en diagnos på mej som en aningen förvirrad person med tanke på den lite annorlunda repertoaren tidvis, men det bjuder jag på så gärna. Plötslig så befinner jag mej än en gång ute på ängen bland storspov, smörblommor och blåklockor, benen tog med sig kroppen ut på en till vända och knoppen följde villigt med.

Idag är det precis två veckor tills jag ska till Dalhalla, då är det ingen tvekan åt vilket håll benen, kroppen och knoppen har ställt in sin GPS. Herregud va jag längtar.

Sri Lanka 840624

I dag föddes en välskapt, otroligt vacker liten gosse på Sri Lanka. Nu har det gått 25 år sedan jag hade den stora lyckan att få hämta hem världens vackraste son, ja jag kan ju skryta om det för jag har ju inte gjort dej själv hi hi hi hi. Jag önskar så att du var här hemma hos oss nu och att jag fick krama dej hårt och länge, bjuda dej på smörgåstårta som du alltid önskar dej på din födelsdag och se dina vackra bruna ögons förväntasfulla blick när du öppnar dina presenter, fast du har alltid önskat dej ungefär samma saker genom åren, så egentligen så visste du vad som döljde sig i de olika paketen. En särskild sak med den här dagen är att det alltid är ett strålande väder med sol från en klarblå himmel och sommaren är som vackrast.

Jag tänker på dej hjärtat och önskar att du haft en bra dag och att några sjungit för dej, att du fått äta smörgåstårta och blev glad över paketen som vi skickat.

Grattis på födelsedagen älskade Samante

1000 kramar / mamma

Ska det vara så här? ska de de, ska de de?????

Jag har ju semester, lata dagar, ligger på stranden å lyssna på mp3-spelaren och där emellan "Sommar" på p1, kliver upp och går ner till vattnet å känner efter lite försiktigt, men nej det är inget för mej ännu, får nog vänta tills in i augusti efter jag kommit hem från Barcelona, då har jag väl fått lite färg också förhoppningsvis, just nu är jag vit och blåmelerad, ingen vacker syn.

Ja det var så här det skulle kunnar vara, men inte då!

Idag skulle man kunna tro att jag är utrustad med fotboja. Vaknade jättetidigt trots en vansinnigt sen natt och det skyller jag helt ifrån mej. De skyldiga äro den vackra sommarnatten och den där Peter som bara sjunger å sjunger och jag tappar tid och rum. PAJ-muggen kaffe, Actimel, ProViva, tranbärsdryck och ett kex hade ingen lust att tugga något mer samt morgontidningen. Klockan 08:00 fick jag ett telefonsamtal som avgjorde min dag, jag skulle jobba som ass åt Sofia och eftersom vi båda är förkylda och faktiskt var ute på stan i flera timma igår så beslöt jag mej för att bara vara hemma. Fast fotboja räcker inte, här skulle det behövas handfängsle också, för huva va jag hitta jobb här hemma, som om jag undermedvetet tänker, måste passa på medan jag kan. Mitt i det jag var som effektivast insåg jag att jag var tvungen att ringa till min läkare för frisk fysiskt är ja då inte heller, hostar fast utan resultat så att säga. Så nu väntar jag på att få besked om det blir röntgen före eller efter läkarbesök. Nu är det panik, jag måste hinna bli frisk inom två veckor.

Nu börjar semestern.....

För nu är midsommarhelgen över och vardagen tar vid å jag ska inte på jobbet, härligt :). Ett nytt projekt står på agendan hos familjen, golvbyte i köket, vilket betyder slit och stök igen och troligas försvinner de sista resterna av vår för många år döda storpudel, för jag kan ge mej sjutton på att det finns hundhår under det gamla golvet, hur mycket man än städar så nog dyker det upp något som påminner om honom, frid åt gamla Ludde. Naturligtvis kommer vi också att göra vissa förändringar som tex att måla en del skåp i köket och köpa några nya lampor när vi ändå håller på och bökar, det ska faktiskt bli skönt att förändra lite här hemma igen. Efter snart 30 år i det här huset så är det bara tapeterna i ett rum som är K-märkta.
Från det ena till det andra! Kan en gammal kärring tatuera sig? ja det kan hon! Jag har länge tänkt den tanken och när Sofia tatuerade sig förra året dagen före sin födelsedag så växte tanken sig ännu starkare. Problemet har väl varit vad det ska vara för motiv, det är ju trots allt inget som man kan ångra och tvätta bort. Sofias tatuering är helt klockren och något som hon aldrig behöver ångra, hon har på sin vänstra överarm texten, Made in Sri Lanka, jättetjusig! Så till den gamla kärringen, vad hade hon tänkt ut och kommit fram till? Jo!
EN DJÄVUL PÅ HÖGER AXEL OCH EN ÄNGEL PÅ DEN ANDRA.
Inte så stora motiv förstås för lite feg är jag ändå om det ens kommer att ske, men en dröm är det att så kommer det att bli.

Shopping på COOP

Idag beslöt Sofia och jag oss för att fara till COOP för att shoppa och fördriva tiden en stund. Efter att fönstersnickaren varit hit så upptäcker vi plötsligt att alla utomhustermometrarna som suttit på många av våra fönster fattas oss, det är märkligt vilken vana det blivit att alltid titta på den utanför sitt sovrumsfönster, det första man gör på morgonen och det sista man gör på kvällen, som om det hade någon betydelse för om den ändå visar 25- grader på vintermorgonen ska man ju ändå upp och iväg, kan vara praktiskt men tanke på hur tjocka långkalsonger jag behöver ta på mej. Så här på sommarhalvåret är det underbart om det däremot visar 25+ så jag vet om det blir bikini eller inte. Just som vi skulle packa in oss i bilen så var det jättemörka moln runtom stan och i synnerhet åt det håll som vi skulle åka, jag hade så när hunnit in med ramperna och hoppa in i förarsätet och starta och Peter började sjunga så började det att ösregna. En skön stund på E4:an upp mot köpcentrat, men mindre skönt när vi kom fram för det hade ju inte slutat att regna och det är inte kul att hålla på att krongla med ramper i ösregnet, så vi beslöt oss för att sitta kvar i bilen en stund och invänta uppehåll. Vi fick ge upp och jag fann på en lösning, jag parkerade under ett tak och lastade ur permon med tillhörande chafför och körde sedan tillbaks till handikapparkeringen. Termometrar var det som vi skulle kolla efter, men hur vi än snurrade hit och dit så hittade vi inga, till slut frågade jag efter dem och blev hänvisad till digitala enbart, det blev inga alls för vi vill ha gamla vanliga hederliga. När vi efter drygt två timmar äntligen kom hem hade vi handlat åtta par småsockar åt Sofia för hon ansåg att hon hade nött upp massor av sina gamla, en förpackning borstar till hennes Braun eltandborste, en stor påse smågodis och en dosa Ettan lös.
Vi söker vidare på ica i morgon.
CD-växlaren fick snurra en stund idag åtminstone.