Alla dessa otroliga kreationer, den ena klänningen efter den andra där dom förs fram på röda mattan av sina bärare fram till Konserthuset för att försiktigt slätas ut under stussen så att det inte blir för mycket skrynkel, dom ska ju ändock lämnas tillbaka till uthyrningsfirmorna i något sålunda skapligt skick. Men nu blir det svettigt för in kommer Peter Jöback på scenen och oj oj oj, som sagt nu blev det svettigt. De veck som kanske hade gått att åtgärda med lite finess är oåterkalliga. Nu kan vi snacka om vackert! Peters framförande av "She" är magiskt, inte en klänning är torr och alla känslor och intryck är permanentade för alltid.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar