Sitter ensam "hemma" några timmar ikväll. Värdfolket är på julavslutning på någon av barnbarnens skola, jag var också inviterad, men tackade nej pga min förkylning.
Jag tänker tillbaks på gårkvällens begivenhet på Spectrum. Ännu en arena som var näst intill fullproppad av förväntansfulla åskådare, ca 6000 norrmän och en svensk, ja sån är det. Så många härliga människor jag har träffat och kramat, sådana som jag aldrig träffat live tidigare, men ändå känner, känns det som, tack vare internet och i synnerhet Peter som gjort att jag vågade ta steget ut ur bubblan, höja blicken och se att det fanns något bortom min lilla "trygga vrå". Jag hade väl aldrig farit till Oslo och kramats på Spectrum med Peter och alla de andra eller suttit här på 8:e våningen ensam en onsdagkväll, eller varit på Scandinavium och bott på Gothia Tower och suttit och ätit världshistoriens längsta hotellfrukost.
Så till KONSERTEN med stor bokstav! Alltid lika otroligt skickligt framfört sångmässigt, eller tom ett strå vassare än förra året, det är det som är det unika med Peter! han utvecklas fortfarande trots att han har varit med såååå länge i branchen. Det gångna året har gjort stort avtryck och inverkan på Peter. Lugnet, självkänslan, tryggheten och i synnerhet tilliten till livet syns i hela hans kroppsspråk, som tex igår när några saker under konserten pajade, inte för ett ögonblick visade han osäkehet eller irritation eller kom av sig, utan han fixade det med en klackspark. Okej! rutinerad kan man ju även säga, men "shit happens!" *ler*
I morgon tackar jag för mej här efter fem dagars vila och ställer kosan mot Stockholm och stora syster kommer att möta mej på Arlanda.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar