Fast egentligen inte så mycket i rumpan på henne, hon är van, det är inte första gången som min ängel får en spruta i rumpan!
Jag tog tag i saken idag, vaccinerade mig mot årets influensa.
Men vad som verkligen har gjort ont de senaste dagarna är att en av mina svågrar plötsligt och oväntat lämnade jordelivet.
Eller kanske inte helt oväntat, men ändå alldeles overkligt och sorgligt när det ändå händer.
Jag tror att det är därför jag fick lite skrivkramp, chock, handlingsförlamad och flashback!
Plötsligt stannade livet upp för min älskade syster och även för oss närmaste sörjande. Men lika ofattbart som för snart fem år sedan, när min älskade son Erik gick bort, livet utanför fortsatte som om ingenting hade hänt.
Märker de inte att det är någon som fattar oss, varför gråter inte alla där ute, varför stannar inte allting upp, åtminstone för en stund?
Allt förändras i ett ögonblick!
Men tillsammans ska vi ta oss igenom även den här förlusten av en kär och älska anhörig och vän!
Men det gör ont!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar