Men det som kändes här om dagen, att jag troligast höll på att bli sjuk, liksom kom av sig, nu känns det helt ok igen. Men det är det här som är det knepiga med sådana här Sklerodermikärringar, ibland säger kroppen helt enkelt ifrån, drar åt handbromsen så att det nästan ryker ur öronen och bena viker sig under mig och vips, så är det ganska ok igen bara jag lyssnar och tar det jääääkligt försiktigt. Att jag är en storförbrukare av Actimel, Proviva, omega-3, mittval, frukt, friskluft och så mycket värme för kropp och själen som möjligt har kanske betydelse också, jag vågar helt enkelt inte låta bli!
Idag blev det i alla fall en härlig promenad runt Ringvägen som toppades med en "rek"-macka och kaffe på Lövhagens kaffé tillsammans med Pia och Ove.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar