SKOTTDAGEN

Och ännu mer vårtecken och tankar runt dem!
Tungt och segt idag igen, typiskt den här tiden på månaden.
Och av en händelse så finns det ju 29 dagar även den här månaden.
Ville ingenting, absolut ingenting, men solen lockade ut mig trots allt med sitt eviga tjat utanför fönstret.
Men det är väl typiskt, just som jag skulle kliva i mina allväderskängor, så upptäcker jag gruset på min entrématta, den där lilla som man har alldeles innanför dörren. Och då ska man betänka, det är bara jag som skitar ner här nu och jag bor på andra våningen i ett trapphus! Och som den kontrollfreek jag är, så var jag ju tvungen att skaka av det, just där och då och sopa upp gruset från golvet innan jag vandrade ut igen.
Där jag gick, började jag tänka tillbaka på allt grus och annat skit som jag sopat och torkat upp under de fjorton åren vi var med permobil hemma på Bigarråvägen, Sofia hade ju möjlighet att köra ut och in själv i ur och skur. Hur ända in i helskotta orkade jag?

Gick till svåger Ove, typ fem minuter härifrån och lånade en stol som jag ska ha till på lördagen. Hämtade en i går också föresten! Det vankas inflyttningsfest på Backlura, äntligen! Som att föda, nio månader tog det att få klart!
Sedan gick jag min promenad som vanligt med kameran och ipoden.
Våren har anlänt med både det vackra och det skitiga. Precis som livet!