Somnade som en stock trots fullmånen och vaknade utvilad och sugen på sista mjukglassen för året, eller?
Man vet aldrig!
Men så hände det där nu igen, det som är så irriterande och försenar hela dagen!
Ångestattacken som börjar som fjärilsvingar i magen, vandrar vidare upp i kroppen, pulsen ökar och tankarna fladdrar hit och dit!
"Nä, jag orkar inte gå ut, jag skiter i det här, jag kryper upp i soffan istället, eller kanske ändå, jag behöver ta mig ut en lite stund, bara en liten ändå! Eller?"
Färdigpackad och med cykelhjälmen på, skorna likaså!
Tar av mig hjälmen och skorna, sätter mig på hallbänken och andas lugnt djupt från magen!
Gör ett nytt försök med skosnörena och hjälmen!
Den proceduren upprepades några gånger till, men tillslut befann jag mig på cykeln och på väg ner till hamnen och mjukglassen!
Och där hämtade jag ny energi!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar