DAG TRE!

Sådär, förberedd till tänderna!
Började med att tömma en mugg kaffe redan innan droppet kopplades på, jag hade ju varit uppe sedan 05:00 och på gång i tre timmar med endast en stor mugg te och en lingongrova i magen, samt lägga in min lunch i patientkylen
Nålen sitter kvar, men har varit en plåga hela natten och fortfarande är!
Men som den tjuriga och alldeles omöjligt envisa människa jag är, så var det väl fan om jag inte ska lyckas köra de här sex timmarna med den ändå!

Droppet pågång, lurarna framplockade, laddaren likaså, lypsyl, en alvedon som tages strax innan hemgång, samt ett nytt schema inför nästa behandling om sex veckor, check!
Så bara att krypa ner under täcket och filten igen!

Minutvisaren på klockan där uppe på väggen går ovanligt sakta idag, armen värker pga, nålhelvetet, vet inte hur jag ska hålla armen, hur jag än gör, så svid-bränn-värker det och det går inte att slappna av, än mindre försöka sova bort tiden!
När det är ungefär en timma kvar, grips jag nästa av panik och biter mig i kinden så jag får blodsmak i munnen!
Jag tar min Alvedon, börjar förbereda mig för hemgång med att städa upp på sängbordet, går på toa en sista gång, passar på att titta mig i spegeln, OPS!!! ingen vacker syn, jag kommer att få många undrande blickar på pendeln hem!

Äntligen kommer syster in för att koppla loss droppet!
Hon ser genast hur det står till med min arm och drar direkt ut nålen efter att hon stängt av!
Går och hämtar en kylsalva och vräker på över rodnaden och svullnaden som uppstått ocg därefter lindar om!
Släpp fångarna loss, det är vår!

Nu in skrivandes stund, har jag just lindat upp och kollat hur det ser ut,

det är fortfarande ont,
som om nålen fortfarande sitter där, men det ser betydligt lugnare ut, än för sju timmar sedan!
Sätter en ny nål i morgon, troligast i den andra armen!
Dags att krama kudden!