tisdag 30 januari 2018

BAKSLAG!


Jag såg det redan igår kväll, när jag tittade ut mot gatlyktorna, snöfallet, det som var annonserat på väderleksrapporterna på tv!
Okej, det blir säker lite ljusare då och så pass man slipper se skräpet på marken för ett tag!
Så somnade jag lugnt!
Det första jag kände, när jag vaknade upp åtta timmar senare, var en brännande smärta på höger vad, direkt när jag satte mig upp i sängen och vaden vilade mot madrassen!
Va fan är det här nu då?
Jag kände med ett finger på en röd, tumnagelstor, hård, varm och ond rodnad!
Skit också, något som ska börja jävlas nu igen, något som ska oroa mig och ta tid och energi, jag behöver inte det här nu!

Så dagen blev direkt inrutad och beslutet att kontakta Vårdcentralen!
Jag beslutad mig för att ta en ordentlig promenad först, man ska ju röra på och motion har ju aldrig skadat!
Min direkta tanke där i sängen var, propp, nu igen, det var lite drygt ett år sedan jag hade en stor propp i knävecket på samma ben!

Jag begav mig i god tid innan VC skulle öppna och ringde till tidsbokningen och fick tid till 15:15!
En timmes promenad och en långfika tillsammans med storasyster nere på stan, innan det var dags att visa upp benet för en ny, ung kvinnlig läkare, som direkt beslutade att jag skulle gå till röntgen och göra ett ultraljud!
Så med pappersremiss i handen, gick jag till nästa lucka, där fick jag direkt kalla handen!
"Vi har ingen akut ultraljudundersökning här, du måste själv ringa runt och försöka få tag på en tid!
??????
Jag har aldrig varit med om något sådant förut, att patienten själv ska ringa runt och försöka få en akuttid på något sjukhus, det är nya tider nu!
Lyckligtvis hittade jag ett telefonnummer till Röntgen i Handen, två minuter innan de stängde för dagen och lika lyckligtvis, fick jag en tid till i morgon eftermiddag!
Jag återvände till min nya, unga, inte helt korrekt informerade läkare, om hur rutinrena var och
berättade för henne om hur det låg till!
"Okej, då får du en Fragminspruta här av mig nu och så skriver jag ut ett recept på en kur, som du nu kan gå och hämta ut på apoteket, så hörs vi imorgon igen , efter ultraljudet"!
Jag kan ju ta sprutorna själv, "okej då får du ingen nu, utan du kan ta den ikväll hemma istället"!

Jag skyndar till apoteket, det börjar bli sent nu och jag börjar ledsna på allt trassel och olika besked hit och dit!
På apoteket fortsatte tjafset, ingen Fragmin inne, inte någonstans i Nynäshamn, enligt datan!
Fan också!
Så det var bara att skynda tillbaka till VC, som i det här läget precis stängde!
Men jag knatade in ändå och knackade på rutan i till väntrummet, där det var en sköterska som höll på att städa bland lektyren i mörkret!
Hon kom och öppnade och undrade vad jag hade på hjärtat!
Jag talade om hur det låg till med Fragminen och undrade om jag kunde få en dos här och nu, så jag klarar mig till imorgon eftermiddag när apoteket har fått hem!
Tillslut fick jag ett stick i magen och kunde traska hem igen!
Jag vidhåller fortfarande, att man måste vara frisk, för att orka vara sjuk numera och i synnerhet här i 08-området!
Det är tur att jag har förmågan att kunna se det vackra i tillvaron ändå, trots allt!


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar