HÖSTDEPP!!!!!!!!!!

Ett fenomen som jag aldrid tidigare har så noga reflekterat över, har väl blundat och bara rusat på. Höstdepretionen! Något måste jag ju döpa eländet till, för fn! så jobbigt det känns nu. LIVET BARA RULLAR PÅ där ute och jag släpar mej fram av gammal vana, tar mej till jobbet,rusar fram som en robbot och invand hamster i buret med ett leende på läpparna som troligast också är invant eller så kommer det från CD:n i bilen och mp3:n i trapphuset. Åker förbi ICA och handlar, fixar mat, umgås med med Sofia, äter middag, städar bort densamma, ser "Glamour"," Gokväll, nattar Sofia, sitter med pc:n, tröttnar på allt, energin tar helt slut redan runt åttatiden och då orkar jag nästan inte ta itu med mitt eget nattande.

Jag känner ingen förkylningssymtom, så jag kan ju inte skylla på att jag kanske håller på att bli förkyld eller något liknande. Det kanske fortfarande är sviter från trevligheterna för snart två veckor sedan. Mina vänner undrar nog vart jag tog vägen, men jag finns, men syns inte. Är inte tillgänglig!

HJÄRTAT VILL EN SAK, MEN FÖRNUFET SÄGER NÅGOT ANNAT.