I kväll anlände jag min barndoms hemtrakt Nyland, efter sju timmars resa tillsammans med Pia och Ove i lilla trogna Fabia(an). Vår resa hit är helt beroende av att vår gamla mor ligger på det yttersta. Vi möttes av storasyster Eva som har varit här i två dagar och nu avlöser vi henne. Mamma har varit sjuk i MS i över 40 år och nu på senare år även KOL. Sorgligt att se hur sjukdomen angripit henne och som en liten docka ligger hon där i sin säng och har svårt att andas och väger endast 38 kilo. Denna stolta, stiliga och självständiga kvinna behöver nu hjälp med precis allt. Hennes starka integritet är troligast en kamp för henne att övervinna och att våga släppa taget och kontrollen. Min önska är att hon får somna in och återförenas med pappa som lämnade oss för fjorton år sedan. Pappa och Erik håller just nu på att förbereda hennes ankommst med öppna armar. I morgon kommer en ny dag för oss brevid hennes sjukhussäng, hålla hennes hand, stryka en tröstande hand över hennes gråa hår, hjälpa henne att vända lite på sidan. Nu är det vår tur att finnas till för henne, att vara där som hon gjort för oss när vi var små och hjälplösa. Livet Kärleken och Döden
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar