Vad nu då, värsta segern, mål mot Goliat, eller?
Jag vet, jag är en liten ynklig och alltför vek varelse, som tyvärr har svårt för att stå upp för mig själv och mina rättigheter!
Häromdan, eller rättare sagt för två veckor sedan var jag in på Specsavers och utnyttjade ett presentkort på 50% till ett par till glasögon inom tre månader, efter mitt senaste köp!
Då stod jag där igen, ångesten steg inför att välja en båge och inte hade jag något annat smakråd än en manlig expedit i lokalen!
Vid sådan tillfällen saknar jag min dotter Sofia alldeles extra mycket, för hon ser och säger precis sanningen, bästa smakrådet ever!
Så efter en alltför kort betänketid och övertalande, så lämnade jag butiken med en ny beställning som, "kommer inom kort", fy fan!!!
Tänkte jag sedan och har tänkt sedan dess!
Igår var jag in och hämtade mina nya glasögon, fy fan!!!
Allt kändes fel, formen, färgen, passformen, tyngden och även synfälten kändes fel och ändå, efter en massa trixande och fixande med inställningen av bågarna, så betalade jag och gick hem med mina nya spectacles, kommer från franskan i dessa EM-tider och kan lika väl kallas för spektakel!
Idog som jag är, så tvingande jag mig att använda dessa hela kvällen, ångrade hela tiden, men tänkte att det blir nog bra det här, bara jag ger det lite tid och vänjer mig, tids nog!
För att försöka glömma eländet och mitt misstag "det är mitt eget fel", så tog jag ett par glas rött och försökte sova på saken!
Alltså inte sova på glasögonen, utan försöka somna och vakna med insikt att jag hade gjort ett rätt val!
Ty, jag vill absolut inte göra dåliga affärer, med tanke på att det jag har det har jag och ingenting mer, pensionen är ju tyvärr månadens förolämpning fortfarande och utsikterna för någon förbättring kan jag nog se i stjärnorna efter!
Vaknad av ett ångestryck och insåg att allt blev fel, fel, fel!
Inte kan man väl gå tillbaka och säga att jag har ångrat mig angående bågarna, det kan man väl inte göra, eller?
Men jag tog med mig spektaklet i min lilla ryggsäck, på min promenad ner mot centrum, "precis som vanligt"!
Ankade och vankade, fram och tillbaka där nere förbi glasögonbutiken, satte mig ner en stund på en bänk och talade med mitt X i mobilen, vankade vidare, upp och ner, hit och dit!
Tillslut tog jag modet till mig och klev in på Specsavers och sa precis som det var med en förvånansvärd stadig röst, med tanke på mitt urusla självförtroende, att jag hade ångrat mig angående bågarna och undrade om det gick att ordna på något sätt!
"Ja, du har ju en tremånaders ångerrätt, så det är inget problem"!
Tack gode gud, jag var räddad och efter en halvtimma gick jag ut därifrån med ett nytt avtal och 59 kilo lättare!
Ja, jag flög hem, lätt som ett kronblad på en vallmo!
Och nu känns det underbart, jag tror jag firar med ett glas rött igen, eller, va fan, jag tar två, för det var ju inte så farligt att stå upp och våga säga till som jag vill ha det egentligen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar