Matinèförestälningen av The Phantom of the Opera på Cirkus i Stockholm!
Och den här gången var jag helt säker på att det var orginaluppsättningen av ensamblen, eftersom storasyster och svåger skickade ett meddelande samt bild från Cirkus till mig när jag satt på pendeltåget på väg dit, tack gode gud vilken lättnad, för man vet ju aldrig!
När jag kom på plats, var det fortfarande oförändrat på tavlan ute i den nybyggda och trevliga glasentrèn, underbart, för all heder år ersättarna, men inget går upp mot Peter Jöback, Emmi Christensson och Anton Zetterholm!
Mötte upp syster och svåger, som skulle se föreställningen för första gången sen någon gång på -90 talet med Mikael Samuelsson i huvudrollen!
För mig var det..... nähä, jag har tappat räkningen, men kan tyckas galet många gånger för somliga icke invigda blodsfan!
Jävlar va fantastiskt bra det var den här gången också, inte helt oväntat!
Och tänk, jag berörs lika mycket varje gång, redan från första stund, när speldosan apan spelar upp sin vackra melodi och sedan när ljuskronan hissas upp i taket och hela härligheten brakar loss från orkesterdiket!
Detta är beroendeframkallande mitt herrskap!
Så innan jag är klar med det här, eller innan vi är framme till den 14 maj, som är hittills den slutliga avskedsföreställningen, så är jag nog uppe i samma antal som mina mjukglassar från sommaren!
Tusen och åter tusen tack älskade Peter Jöback med ensamble för ännu en magisk föreställning!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar