EN SÅN DAG!

Suckar, från tidig morgon!
ligga kvar i sängen, eller ta sig i kragen?
Vilken då kragen, när jag ligger nästan naken i sängen!
Helvets jävlar, ska det bli en sån dag idag, helt oväntat
och passar inte alls in i mitt livschema.
Det brukar ju komma i slutet av månaden, ungefär en vecka efter den 24:e.

Kramar kudden en sista gång och svänger benen över sängkanten,
sveper om mig i något.
Tiden går och suckarna blir fler och fler.
Skärpning nu gunsan!
På något sätt har jag lyckats göra det som krävs av mig, alltså mina egna kvar på mig, vare sig jag vill eller ej.
Jag vet att när det känns så här, så måste jag UT, ut och vandra oavsett mål eller lust.
Jag måste UT!!!
Klädd och klar, ja jag kunde ju inte gå ut naken hur ofokuserad och förvirrad jag än kände mig.
Närmar mig dörren!
Nä jag ska bara!
Ett nytt försök!
Ännu en ursäkt!
Och så där höll jag på en lång stund.
Ett djupt andetag, huvudet lätt bakåtlutat och ännu ett djupt andetag, så låste jag dörren från utsidan.
"Bra där gunsan, det kommer att kännas bättre bara du har kommit ut."
Går runt knuten och ångrar mig, vänder hemåt igen, men stålsätter mig och fortsätter.
Djupa andetag!
.....................................................................................


Landade ner i hamnen!
Tre timmar senare, hemma igen, utan att ha sagt ett enda ord på hela tiden, inte tilltalat en enda människa, inte ens ett tack, eller förlåt!
Men det kändes bättre!