Och nu har vi kommit oss till Allhelgonadagen!
En dag som jag tidigare inte hade någon särskild förhållande till, annat än att jag kunde känna respekt och sympati med de som mist någon nära anhörig eller kär vän.
Men borstat av mig de obehagliga och närgångna känslorna som det väcktes hos mig fortast möjligt, av självbevarelsedrift eller förnekelse om att det faktiskt kunde hända även mig.
Nu har det hänt och de senaste tre Alla helgonshelgerna har jag haft en sorgsen klump i magen. Aldrig tidigare hade jag besökt en Minneslund, men nu har det blivit en naturlig plats för mig att gå till emellanåt och i synnerhet just den här helgen.
Här i Nynäshamn har vi en otroligt vacker och stämningsfull minneslund, som omfattar alla de tre elementen, mark, vatten och luft
Idag hade även min saliga mor sällats sig till min sorg och saknad och som jag tände ett extra ljus för.
Så Erik, pappa och mamma, jag sänder er även en hälsning den här vägen.
För man vet aldrig så noga!
Men ni är ju lite här och lite där, men helst här alldeles bredvid!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar