Tidig morgon eller eftermiddag, välj själv, ljuset är detsamma!
Eftersom jag tog sovmorgon och missade nästan alla Lucior på tv, så fick fixa till ett eget, man tager vad man haver, mina fina träfigurer som alltid står här på bänken, fick sällskap av en liten pappersängel, som jag fått av en god vän och vips så var det klart!
Lucia är också en sån dag som jag har lite svårt för, många minnen tränger sig på, de flesta mindre angenäma!
Som när man efter konstens alla regler har hjälpt Sofia med luciaklänning, glitter i håret, som förövrigt alltid var jobbigt för henne, glittret alltså, för det kliade såååå, eftersom hon knappt har något hår!
Å så var det ju det där med ljuset som hon skulle hålla i handen, samtidigt som hon skulle köra permobilen med den enda handen som hon kan göra det med!
Ja, där hör du, vilket dilemma vi sattes inför!
Man får alltid tänka, att det finns de som har det värre!
Än mindre att se luciatåget komma skridande i mörkret en tidig morgon på skolan tillsammans med alla andra stolta föräldrar, som medlidsamt tittade på Sofia och sedan på mig!
Jag hatade det där, att få den där känslan av "tycka synd om", eller misslyckande om du vill!
Likaså på Eriks tid, alltid som pepparkakagubbe i förskolans luciatåg!
Därför är det skönt att inte göra en så stor affär av Lucia numera!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar