Natten mot fredag vaknade jag av att det kändes knepigt i magen! Jag kanske var hungrig, eller kanske hade halsbränn! Så jag gick upp, tog en banan och sedan en novalucol och försökte sedan somna om.
Men efter ytterligare en timma fick jag gå och kräkas ordentligt. En timma senare var det dags igen, den här gången ännu mer. Jag stapplade tillbaka i säng på matta ben och sov oroligt.
Några timmar senare vaknade jag av att jag var alldeles torr i munnen och insåg att jag behövde vätska. Jag tänkte mig en mugg tea, men fick genast slänga mig i en fotölj på väg in i köket, svimmfärdig och kallsvettig. Sedan var det dags igen! Ja så där höll det på! Mitt tea fick jag så småningom ta med mig in till sängen där jag äntligen somnade igen, helt utmattad!
Mest av allt var min oro över, hur fasiken jag skulle ta mig in till storstan på fredagen.
Signering på NK var ju en av mina saker på agendan innan julen och det ville jag inte missa för allt i världen.
Nå, som jag låg där, kände jag hur någon släppte på ett brett bälte som jag hade över magen, det liksom lyftes bort.
Nå, hur gick det nu då!?
Jodå, det blev bättre innan det var dags att bege sig upp tid Stockholm och NK.
Tack Erik för att du hjälpte mig där i sista stund!
Men nog var det onödigt!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar