Nu har jag börjat förstå!
Pappas jänta! Det ligger i blodet, höjder, resa, musik och skapande!
Allt kommer tillbaka, vi ärver våra föräldrar, kanske inte enbart genetiskt, men det är tydligt att äpplet faller inte långt från trädet.
Pappa hoppade i backen här i Örnsköldsvik när han var ung. Häftigt va!
Jag älskar höjder!
Han var en riktigt atlet i unga år och musiker och konstnär. Han spelade "Månsken över Ångermanälven" med ena armen gipsad på storasysters bröllopsmiddag, bara en sån sak!
Jag ligger här på hotellrummet och väntar att det ska bli dags att möta upp Sofia vid tåget.
Tankarna snurrar runt som i en centrifug!
Det är absolut omöjligt att somna en stund, fast jag så väl skulle behöva det. Jag har ju trots allt varit igång sedan 03:30 och att sova på tåget går ju si så där.
Pappa ja, plötsligt är han med mig här i Ö-vik, konstigt det var ju så länge sedan vi rörde vid varandra!
I vilket fall som helst, om allt gått som planerat, så sitter Soffipropp på tåget nu.
Och jag längtar nått så ända in i helskotta efter att få träffa henne igen och pussa på hennes goa, varma och mjuka kinder.
Det är väl därför jag inte kan göra min skönhetssömn. Men vad spelar det för roll, skönheten kommer ju inifrån sägs det.
Hö hö hö hö!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar