fredag 8 september 2017

MAN FÅR TACKA ALPACKA


Som jag befarade, så hamnade dagens infart i kärlet på höger handled, det är alltid tydligt och blålila, en fröjd för en sköterska att vilja sätta nålen i!
Jag däremot vet att det är ett kärl som alltid strejkar och avskyr främmande föremål!
Men okej, stick då för f.n!
Helvetet pågick i precis sex timmar och dessutom är Ilomedinet kärlirriterande, så det var en kamp med tiden i min sjukhussäng!
Som plåster på "såret" hade jag mina varma handledsvärmare av Alpacka!
Föresten, jag såg förmodligen ut som en Alpacka,

som föresten är ett kameldjur och inte ett "får", där jag låg och sedan stod böjd över mina skor och med en ännu mer snopen uppsyn, när jag var klar för dagen och skulle knyta mina skosnören!
En konstig, varm, som genast övergick i, kall känsla, på höger handled!
UPS! Blodet formligen forsade från insticksstället och ögonblickligen färgades mitt tryckförband blodrött, jag skojar inte, det var en mäktig syn, så mycket blod ur ett litet hål, så Alpackan hade säkert ett finger med i spelet där! Jag som nästan inte blöder alls!
Snabbt sträckte jag mig efter en ett gäng papperhandukar, som också de dränktes av blod och tryckte hårt på handleden, anropade en sköterska, som genast hjälpte mig att torka bort blodet och satte på ett nytt tryckförband!
Slutet gott, allting gott!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar