Tre dagar utan promenade, bara suttit inne och kurat och mått lite sisådär. Tung i kroppen, låg i sinnet samt huvudvärk, ja, typiskt mig lite då och då.
På vägen till tandläkaren i morse, så mötte jag den här lilla parveln, ännu ett vårtecken! Antagligen använder jag talet alldeles för lite, kom på mig själv att medan jag plockade fram min lilla kamera, så började jag att tala med masken, helt naturligt, som om den hörde mig. Jag började regissera och tala lugnande och lovade att bara jag fått ta min bild, så skulle jag lyfta den till jorden strax brevid.
Skönt att tala med någon som verkar ha tid att bara lyssna, ett fint litet möte.
När jag rest mig upp igen från grodperspektivet upptäckte jag att jag hade publik, men va fasiken, det kan man väl bjuda på, alltid roar det någon att se en gammal tant på huk, fota och tala med en mask en helt vanlig fredamorgon.
Tandläkarbesöket var avklarat inom en timma, jag håller ju på med den där bron fortfarande och det blir ju några vändor, men beräknas vara klart i mitten av april.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar