onsdag 24 oktober 2012

PLASTPÅSEELÄNDET


Handhygien är ett STORT dilemma för mig, ja kanske rent ut av ett handikapp!
Eftersom jag har jobbat i vården hela mitt verksamma liv och även på hemmafronten, så har det varit en självklar sak att tvätta händerna ofta och noga.
Sedan jag dessutom drabbades av den här skit-sklerodermin, så är det om möjligt ännu viktigare att inte utsätta mig för onödiga risker att kontaminera mina händer och föra det vidare in i munnen t.ex.
Nå, vad har nu detta med plastpåsarn på matbutiken att göra?
Jo, det börjar redan ute i entrèn till butiken, där jag förser mig med antingen en korg, eller ännu värre, en kundvagn att lasta mina varor i!
Bacillskräcken hugger tag i mig, när jag greppar handtagen!
Och inte blir det bättre när jag kommer fram till alla dessa påsar som ska slitas isär och öppnas.
Aldrig i hel..te att jag skulle slicka på fingrarna för att få upp påsen!
Och där står jag med mina fumliga, kalla och torra fingra och försöker sära på eländet för att sedan, ta den för ändamålet avsedda skopa och lasta i potatisarna, som förövrigt säkert är renare än handtagen på kundvagnen.

Kan tyckas att jag är löjlig, men vem vill kalasa på alla andras baciller.
Nagelbitare? Absolut inte!
Knäpp? Möjligtvis!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar