UT MOT ETT HAV

Lilla vatten!
Hon skulle ju alltid finna där, hon som fanns där för mig när jag precis hade sparkat upp dörren till världen, den där musikaliska världen, som jag knappt hade en aning om att den var tillgänglig för mig!
Min allra första internetkontakt, när jag hade upptäckt musikens ängel och vågade ta kontakt med världen!
Steget att klicka mig fram med "musen" och hittade fram till Peters hemsida och därifrån till Myspace, där jag fann henne, min Mona!
Vi fann varandra direkt och det var för tio år sedan och tänk vad mycket vi har upplevt tillsammans, vilka fina minnen vi fick, både i Sverige, Norge och i London och allt tack vara vår stora idol, Peter Jöback!

Men idag orkade inte hennes lungor och hjärta längre, efter en lång och plågsam sjukdomstid, har hon lämnat oss i obeskrivlig sorg och saknad, men med hopp om att hon har första parkett på alla evenemang och konserter hädanefter, lite så hoppas jag i alla fall, för det får bara inte vara slut nu, bara sådär, så bortkastat och snopet!

Eller, som jag brukar ligga och fundera på nätterna när jag har svårt för att somna, "jag kanske borde förbereda en flyttlåda inför min kommande död, vari alla mina Peter-grejor ska läggas i och skickas till Mona. I händelse av min död!"
Bifogas till det "Vita arkivet"!
Va fan gör jag nu då???

Och självklart, när det är min tur, så sitter jag precis bredvid henne!
❤❤❤
KRISTINA FRÅN DUVEMÅLA - UT MOT ETT HAV