Plötsligt känner jag en märklig trötthet, den sitter i huvudet, inne i huvudet!
Det känns ostrukturerat och virrigt, glömmer vad jag ska göra, får börja om, gå tillbaka, blir förbannad på småsaker, irriterad!
Jag har känt av det här de senaste dagarna, fast ignorerat det.
Häromdan fick jag besked om att mitt senaste sköldkörtelprov visade normalt, så däri ligger inte boven nu.
Självklart finns det en naturlig förklaring till tröttheten, men den kan ligga långt bak i tiden och fått nytt bränsle på grund av att min gamla mor nyss gått bort.
Många undantryckta tankar och kanske obearbetade känslor dyker upp som små spöken hela tiden. Som att klösa på ett ännu inte helt läkt sår, om det någonsin kan läka helt.
Om några dagar reser jag och mina systrar upp till vår barndomsby och ska ta hand om mammas kvarlåtenskap. Ett naturligt avslut och skönt att vi är tillsammans, men ändå jobbigt både fysiskt och psykiskt.
Men ändå en lättnad för oss alla att mamma är befriad från sjukdom som plågat henne i alltför många år.
Ett dåligt samvete över att jag inte har varit tillräckligt närvarande med henne de sista åren, skaver och förmodligen är även det en stor orsak till min trötthet. Att jag inte hann!
Att jag inte var närvarande när pappa, Erik och nu mamma gick bort.
Huvudet är proppfullt av tankar och jag blir så trött, för jag vet inte vart jag ska placera dem.
Ett stenhårt pass på Friskis & Svettis hjälper för stunden, tack och lov!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar