Gröndalsviken några dagar efter "sista april" och döm av min förvånad, men nästan allt glaskross efter marodörerna var nästan bortsopad, men bara nästan!
Pia och jag gick här 1:a maj och då var det en sorglig syn och jag tackade min älskade Guardian Angel att jag inte skaffat hund.
Men tyvärr är inte faran över för våra fyrfotade vänner häromkring.
Veterinärerna häromkring måste skära guld med täljkniv, mycket glas blir det ur hundarnas
tassar!
Tack och lov att jag fortfarande har lite vidvinkel där jag går och inte bara BLUNDAR I SOLENS SKEN.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar