Vilken storslagen och vacker stad det här är och vad jag är glad att jag har möjlighet att besöka denna vackra stad inom en timma om andan faller på.
Och så hände det sig i dag tillsammans med syster Pia och svåger Ove.
Vi tog en sväng med luftballong right over pärlanne och landade lite käckt på Djurgårdens norra udde. Där dukade Pia upp den medhavda matsäcken bland all klorofyll och inloppet till stan-Saltsjön i förgrunden och allt var så vacker att jag nästan tappade andan.
Upprepning av "andan" inom samma stycke, måste slipa på det här med att finna de rätta orden, men just här och nu har jag inget val!
Allt hade kunnat blivit en riktigt skitdag, för undertecknad vaknade med sjuhelsikes ont i ryggen nu igen, troligas på grund av att jag har sovit dåligt under tiden jag var i Umeå och legat illa i synnerhet.
Som tur var hade jag ju värktabletter kvar sedan förra gången när jag var tvungen att åka på akuten av samma orsak. Precis när vi landade på Djurgården hade smärtan lagt sig och jag kunde utan större besvär kravla mig ut ur bilen.
För det var ju naturligtvis inte luftballong vi färdades med, utan lilla fina "Fabia(n).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar