Nog har jag blivit bortskämd alltid!
Efter två nätter hos Sofia på sjukhuset är jag riktigt trött både i kropp och själ.
Det känns att jag inte är helt 100 längre och ingen ungdom i synnerhet och dessutom lagt till mig en massa later.
Att sova helt ostört från minsta knyst har blivit en självklarhet för mig och nu uppskattar jag det än mer än någonsin efter dessa nätter utan riktig sömn.
Sofias andning är inte som andras, om jag säger så! Korta, snabba och med lite inslag av snarkning i mellanåt, samt lite andra knepiga ljud från henne som jag ligger och funderar på vad det kan vara!
Och om inte det vore nog, så kommer ambulanshelikoptern susande ett par gånger också under natten, samt en massa andra ljud och tassande i korridoren som det alltid är på ett sjukhus om natten.
MEN, bortsett från alla störande moment, så borde jag absolut hålla käften! För den som borde klaga det är ju Sofia som så tappert genomgår ännu en kamp för att kravla sig upp ur ännu en operationen med vad det innebär och efterspelet är säkert heller ingen dans på rosor.
https://www.google.se/#hl=sv&sclient=psy-ab&q=struma+operation&oq=struma&aq=2&aqi=g4&aql=&gs_l=hp.1.2.0l4.0.0.1.1702.0.0.0.0.0.0.0.0..0.0...0.0.G0dHouIRmVU&pbx=1&bav=on.2,or.r_gc.r_pw.r_qf.,cf.osb&fp=eb8954ead2cd7e92&biw=1080&bih=481
Nu när jag lämnade över henne till sin assisten var hon på riktigt dåligt humör och ville bara fara hem från sjukhuset. Förhoppningsvis får hon det också redan i morgon om allt ser hyfsat ut.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar