PÅSKAFTON

Nu har jag irrat omkring på min kvast sedan i torsdags och inte har jag hittat till Blåkulla än.
Det var väl själva fasiken också, GPS:n måste helt ha flippat ur och kattskrället är inte till någon hjälp heller.
Det där med att ta en bag-in-box istället för kaffepannan som färdkost var ingen hitt heller.
Jag vet inte hur många gånger jag kraschat hittills!
Fast det är ju inte sant!

Jag tryckte ner kvasten i krukan här i hallen istället och tog mig en promenad på 1½ timma idag tillsammans med min nya kamera och musik i öronen. Snålblåsten från havet peelade mitt lilla face rejält, men det var skönt ändå att äntligen få röra på gammfläsket igen.




Och kan man tänka sig, äntligen börjar det blomma lite också, om dock endast där det är väl skyddat från isvindarna. Men vilken vacker syn, en lisa för själen, som nästan höll på att ge upp.
Bistraste vintern på 30 år förövrigt!
Livet, Kärleken och Döden samt vårblommor, nu är jag på G igen, (hoppas jag)!!!

Bomber och granater, nu är kaffet kallt igen!