I en mycket liten vrå av livet står klockan.
Att vara här och nu är att acceptera mitt liv.
Kan jag acceptera hur mitt liv ser ut precis nu?
Om jag inte gör det, kämpar jag emot nuet och om jag kämpar emot,
spänner jag mig och om jag spänner mig, får jag inte kontakt med mina känslor
och kan därför inte njuta av nuet och därmed mitt liv.
För att verkligen kunna njuta av livet, behöver jag alltså acceptera mitt liv som det är just nu.
Jag behöver inte vilja ha det så här resten av mina år, men jag behöver acceptera hur det ser ut just precis nu.
Helt enkelt se på mitt liv, just nu, med lite kärlek och överseende.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar