tisdag 28 januari 2014

FORTSÄTTNINGEN KOMMER HÄR



Ja då anlände jag till Klarabergsviadukten, i visshet om att jag fortfarande har ett HB på 151, att jag fortfarande växer som korumpan, neråt och att det förmodligen visar sig som min viktnedgång, för om jag blir kortare, så naturligtvis blir jag lättare också.
Samt att min lungfunktion inte har försämrats något sedan sist, åtminstone inte som det "tvärsågut" så här mellan tummen och pekfingret.
Lättad och skapligt mätt av min sushimåltid, som jag i all hast käkade på kafeterian på KS, hade jag bara en timma kvar hem på pendeln, trodde jag!

Trafikinformation: På grund av signalfel, är pendeltåget till Nynäshamn försenat och vi återkommer om ny tid.
Återkommande om och om igen i högtalaren och på informationstavlan, samma meddelande.
Mer och mer folk samlades på perrongen, trots det blev det inte ett dugg varmare från kropparna som trängdes runt mig. Gunsan höll faktiskt på att frysa ihjäl bokstavligen, för svinaktigare kyla får man söka sig efter, än Stockholmskylan, en blåsig vinterdag på en perrong på centralen.

När klockan var ca 16:10 rullade det äntligen fram ett tåg som det stod Handeln på och som ändå tydligen, enligt utrop, skulle ta sig ner till Nynäshamn. Snabbare än en oljad blixt var tåget fullproppat och "dörrarna stängs".
PHU!!!
Utmattad och stelfrusen, men ändå överlycklig, sjönk jag ner på ett säte och höll så när på att somna, när en röst i högtalaren meddelade att "tyvärr så går detta tåg endast till Farsta och sätts ut trafik".
Fan!!!
Av tåget i Farsta och vänta in ett tåg som skulle komma strax efter.
Samma procedur igen, stå och frysa, tåget rullar in, trängsel om platser, pusta ut och höll precis på att somna igen, när nästa meddelande kom.
"Tyvärr, men resande till Nynäshamn måste byta i Handeln, eftersom det här tåget måste vända direkt upp tillbaka Stockholm igen i Västerhaninge och där hinner ni inte byta till tåget som kommer strax bakom det här, eftersom det blir perrongbyte där"
Helvete!!!
Ut igen på perrongen i Sibirienkylan för att invänta nästa tåg.
Nu var jag heligt förbannad, trött och frusen.
När jag äntligen kom innanför min dörr, var klockan 17:40.
Då tog jag mig en redig whisky och sedan en till!
En nätt liten tur på två timmar i kyla och frusteration, som i vanliga fall tar ungefär en timma, kräver dessa drycker för att tina upp gamla gunsan.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar