Mina tredje midsommar som 08 är till ända!
Livet är föränderligt och jag med.
Nu sitter jag här i den sena timmen och har just tittat på webbkameran och såg att det fortfarande är strålande solsken uppe i Umeå, där jag upplevt middsommarsolen i 40 år. lite svårt att lämna det bakom sig och att tänka mig att min dotter Sofia är så långt ifrån men ändå så nära. Gamla morsan måste nog snabbt som fan ta sig upp till midnattsolen och lilla Saggiiiiiiiiiiii.
Ibland tänker jag, var hör jag hemma? Var är mitt hem, där jag har mina grejer, eller där jag har mitt hjärta? Men mitt hjärta bär jag ju alltid inom mig, så Whatever!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar