Jo jag vet, varför spara på en massa gamla minnen, men ibland bara måste jag det!
"Häromdan när jag var ung", närmare bestämt när jag fyllde 50, fick jag min första nalle! Det var ju så man kallade mobiltelefonerna då, nalle! Egentligen vet jag inte varför, men antagligen var det väl för att man alltid skulle gå och bära och kramas med den, som jag gjorde med min riktiga gamla nallen.
Direkt efter tolvslaget den där nyårsnatten, så ringde det högst upp på vår bokhyllan i vardagsrummet, som vi alla var i då!
Jag blev ombedd att kolla och där låg ett paket som det ringde i. Min alldeles egna, första mobil, en blå Motorola!
Lyckan var fullkomlig!
Och året var 2002, det året som sedan skulle sluta med ett uppvaknande och mirakel!
Mobiltelefonen fick jag förövrigt av mina nära och kära!
Under årens lopp har det blivit några till mobiler, en av dem finns någonstans på Gran Canaria där den blev stulen 2010.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar