27 år senare var jag åter på besök vid slottet dessutom en guidad tur genom slottets välbevarade salar.
Bland Sveriges kungliga slott är Rosersberg den bäst bevarade hemligheten. Här har tiden stått stilla.
Familjen Oxenstierna uppförde slottet på 1630-talet. 1762 blev det kungligt, när staten skänkte Rosersberg till Gustaf III:s yngre bror Karl XIII.
På Rosersberg levde kung Karl XIV Johan och drottning Desideria ett behagligt och ledigt sommarliv.
Rummen står nästan orörda från tiden 1795–1860 med välbevarade inredningar och samlingar.
Den vidsträckta parken i det leende Mälarlandskapet bidrar till charmen på Rosersberg.
När det begav sig för 27 år sedan campade vi vid Mälarens strand tillsamman med mina systrars familjer. Nu, framlidne Nils Malmsten den äldre, så tillika svärfar till syster Eva, hade ett sommartorp alldeles i närheten av slottet som han fick nyttja och där parkerade vi våra husvagnar en vacker sommarvecka, när smultronen var så där alldeles röda och förföriskt goda.
Minnet sviker ibland, men en sak glömmer jag aldrig, det lilla vackera avträdeshuset uppe i gläntan, som var passande nog inrett med gamla kungabilder på väggarna och om jag inte minns alldeles fel, även gamla priskuranter som låg på den vitskurade träbänken samt matta på golvet.
Att låta dörren stå på vid gavel under vädrandet av ändalykten i morgonsolen och titta ut över Mälaren, var en lisa för själen.
Kusinerna Emma och Erik tog en morgonpromenad på jakt efter smultron.
Och smultron gör jag åt barna
för det tycker jag dom ska få
och andra små roliga saker
som passar när barna är små
Och jag gör så roliga ställen
där barna kan springa omkring
då blir barna fulla med sommar
och bena blir fulla med spring. / Astrid Lindgren
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar